Därför ska du (inte) förlåta otrohet
Otrohet är synd och bedrägeri, och du förtjänar bättre än att den människa du bryr dig mest om bryter mot ditt förtroende. Här är fem anledningar till varför du inte ska finna dig i det. Frågan är dock om det ändå finns undantag?
Maria Christiansen
Författare
I Skandinavien är otrohet vanligt. Vår sexdrift, det som får oss att söka spänning, trumfar gång på gång över överlevnadsinstinkten – det som håller oss inom trygga ramar.
Enligt statistiken är ungefär hälften av alla gifta skandinaver otrogna vid något tillfälle. Det kanske ser likadant ut på andra ställen i världen, men de vågar bara inte erkänna det.
Och om nu otrohet är ett så utbrett fenomen, ska vi då acceptera det som något vi måste leva med? – Man kan inte få allt, eller...? Det går över... Ingen är perfekt...
Nej, nej, nej och åter nej, och sen kanske ett svagt och tvekande kanske. Men som utgångspunkt sätter sig otrohet som en mental pisksnärt som du varken ska finna dig i eller tillåta. Här är fem anledningar till varför.
1. Från och med nu måste du leva med tvivel
Var finns logiken egentligen när man annars har ett bra förhållande? Varför väljer man att smyga sig ut för att ljuga och bedra? Varför inte bara berätta att man saknar något, som t.ex. glädje, lycka, erotik, spänning, fest... De människor som verkligen älskar en kommer göra mycket för att lösa upp en sådan knut. Och om den inte går att lösa upp så har man ju inte ett bra förhållande från första början. Det är heller inte bra om du framöver måste leva med tvivel: Vad hände med personen min partner var otrogen med? Har de fortfarande kontakt? Eller finns det någon ny? Ska du nu behöva vara misstänksam och småparanoid i all evighet? Hur påverkar detta din livskvalitet?
2. Förlåtelse öppnar för upprepning
Vet du varför rånare alltid åker fast? För att de fortsätter så länge det går bra. Det finns en enorm motivation förknippad med positiva erfarenheter: Det gick ju hur bra som helst, så då gör jag det igen! Men till skillnad från bankrånare, som i slutändan åker fast och hamnar i fängelse, så kan den som är otrogen fortsätta med sitt verk – även efter man avslöjats. Om man förlåter otroheten så öppnar det ju upp för upprepning.
3. Hen älskar dig inte tillräckligt mycket
Vissa människor blir stimulerade av den adrenalinkick som uppstår när de gör något som är förenat med risker, såsom att ha en affär. Eller så kommer de till slutsatsen att partnern inte lider av det man inte vet. Hen älskar dig inte tillräckligt mycket. Det skulle aldrig vara en möjlighet för personen att vara otrogen om du betydde allt för hen. Otrohet händer inte, det är ett beslut som någon fattar oavsett om det är en långvarig affär eller ett idiotiskt och berusat one night stand på midsommarafton.
4. Det skapar obalans
Ett bra förhållande har balans. Det betyder inte att det är helt millimeterjämnt inom alla områden, men det har en balans som säkerställer jämställdheten. När man accepterar att man blivit orättvist och tarvligt behandlad så kommer man framstå som ynklig. Omgivningen ser på en med medlidande blickar, men man känner sig själv plötsligt mindre värd. Helt ärligt!!! Det är personen som varit otrogen som ska känna sig ynklig och skämmas kan man tycka. Men så ser verkligheten inte alltid ut.
5. Ditt självförtroende blir lidande
"Det har ingenting med dig att göra." – Nähä? Och vad har man för nytta av den vetskapen? Det får dig bara att känna dig ännu mer åsidosatt. När bortförklaringarnas timma är slagen slutar det ofta med att den förorättade parten låter sig manipuleras och att ursäkterna mynnar ut i det-är-ditt-fel-också-korgen: "Jag kände mig ensam/du är aldrig hemma/du är upptagen med allt annat/du tar aldrig initiativet... Men kom igen! Det är inte DU som har valt att vara otrogen.
Läs också: Därför är det en bra idé att betala för din dejtingprofil
Finns det ändå undantag?
Det är inte helt givet hur man ska göra när otrohet uppdagas. Man börjar genast tänka på konsekvenserna: Är priset för att säga farväl på grund av ett enkelt felsteg alldeles för högt? Är vi t.ex. bra föräldrar tillsammans? Om vi alltid hade varit ärliga mot varandra, och den aktuella situationen är helt och hållet okaraktäristisk och besynnerlig? Har det funnits utmaningar, oförrätter och andra hinder på vägen som kan ha skapat avstånd och maktlöshet? När vi tänker detta kan vi mycket väl sätta oss ner och börja tänka på när allting var bättre och varmare och roligare. Eller så kan man kanske få hjälp från en parterapeut? Fundera över hur stor inverkan otroheten får lov att ha. Och kan otrohet då kanske förlåtas med ett klent litet kanske? Kanske...
Vill du läsa fler artiklar om parförhållanden och dating? Klicka HÄR💕